Riktigt roligt lopp! Placering 768 av 2834 startande vilket jag är nöjd med. Lite sur över att jag missade målet att komma under 4 timmar dock, men det får vi ta nästa gång.
Den långa sammanfattningen
Kvällen och natten innan loppet regnade det kopiöst – något som mjukade upp och lerade till en hel del partier på banan. Jag hade lite svårt att bestämma mig över vad jag skulle cykla i; vindjacka för att kontra ett eventuellt regn eller utan, Camelbak (liten ryggsäck med vätskesystem) för att slippa fylla på vatten och slippa sadelväska eller vattenflaska och sadelväska, underställströja eller inte? När jag på morgonen konstaterade att det slutat regna och att det faktiskt var ganska varmt (17 grader) ute föll valet på en tunn underställströja, cykeltröja, sadelväska och flaska på cykeln. Det var ju trots att kontroller varje mil, så risken att bli utan vätska var nog minimal. Laddade upp cykeltröjan med gels och några bars och sedan bar det av till starten (klädvalet visade sig i efterhand vara helt perfekt).
Starten gick vid 9.55 för mig och som vanligt var jag alldeles för sen in i startfållan vilket gjorde att jag kanske hade runt 200 cyklister framför mig när vi rullade iväg. Nu blev det snabbt ganska brett på vägen vilket gjorde att det inte var några problem att köra om. Och köra om det gjorde jag! Tror inte att jag innan Smågan blev omkörd av någon. Var lite förvånad över att så pass många "fegkörde" i backarna. Mina ben var sjukt pigga och det var väl förmodligen landsvägsträningen som gjorde sig påmind.
Efter Tennäng hände det lite saker med loppets karaktär. Nu började det köras något mer i skogen och på något mer tekniska partier. Dock flöt det på riktigt bra trots att det fram till Evertsberg var betydligt mer uppför än nedför. Det jag irriterade mig på under denna relativt lättkörda del av loppet var att jag aldrig hittade någon klunga att köra i. Hade en gubbe som låg som ett slick på mitt bakdäck i ett par mil, men som aldrig visade minsta tendens till att vilja gå upp och dra. När jag sedan gjorde en dålig kurva inför kontrollen i Evertsberg så stack han bara iväg! Jäkla friåkare.
Till Evertsberg var kom jag in på 1:52 (plats 576 i motion) och kände mig stark och hade god marginal för att komma under 4 timmar. Men sen gick det tyvärr betydligt segare. Nedförskörningen efter Evertsberg gick väl ok, men jag var för feg och för oteknisk för att köra riktigt snabbt när det blev gropigt och stenigt. Sträckan innan Oxberg (runt Oxbergssjön) gick dessutom alldeles för långsamt (ett led linje med dåliga omkörningsmöjligheter) och innehöll en hel del tekniska missar; bland annat en växlingsmiss som gjorde att jag var tvungen att kliva av och kuta med hojen i en lång backe. Mellan Oxberg och Hökberg var det segt i benen och när jag kom fram till Oxberg insåg jag tappat alldeles för mycket tid för att gå under 4 timmar.
Sträckan Hökberg till Mora tangerade i princip helt och hållet Vasaloppssträckningen och jag fick många plågsamma flashbacks till min Vasaloppsdebut. Benen kändes dock lite piggare nu och jag försökte verkligen spurta på. Spåret var relativt lättkört på de flesta ställena även om regnet gjort marken riktigt jobbigt mjuk på vissa. När jag kom till Eldris så kändes det faktiskt som om jag skulle kunna köra in den förlorade tiden. Spurtade snabbt igenom kontrollen och gav mig ut på den del av banan som jag under Vasaloppet upplevde som väldigt lättkörd. När det var 5km kvar konstaterade jag att jag fått upp medelhastigheten så pass mycket att det faktiskt skulle gå om jag fortsatte i samma tempo. 30 sekunder senare slog krampen till.
Jag har faktiskt aldrig fått kramp tidigare av cyklingen (utom av något spinningpass när jag precis börjat träna) och blev därför först mest förvånad. Nu slog det till på vänster insida lår och höger baksida lår samtidigt vilket gjorde det lite jobbigt. Snabbt hittade jag dock en position – ståendes lite lätt lutandes med överkroppen åt vänster – som höll krampen någorlunda i schack. Men det gick självklart betydligt långsammare. Klockan gick över 4 timmar när det var ungefär 1.5km kvar och jag fokuserade på att komma i mål med någon värdighet.
På upploppet var jag nästan ensam och spurtade så gott det gick och hoppade på att min solospurt skulle rendera i att mitt namn skulle uppmärksammans av speakern (och därmed göra min fru och dotter stolta). Tyvärr blev det inte något med det. Jag kom i mål samtidigt som prisutdelningen för tävlingsklassen och fru och dotter hade suttit fast i trafiken och hann inte fram för att se min målgång (det kan förvisso varit så att de precis anlänt till målområdet när jag spurtade in, men det är en fråga om sekunder).
En liten rolig detalj i det hela var väl att jag, när jag satte upp mitt mål om att komma under 4 timmar, räknade ut att jag behövde ha en snitthastighet på 22.5 km/h över 90km för att klara av det. Nu blev min snitthastighet precis 22,5 km/h. Problemet var bara att loppet inte var 90km, utan 92km. Så på ett sätt kan man väl säga att jag uppnådde mitt mål :)
Sammanfattningsvis är jag väl nöjd. Lite surt att tappa 200 placeringar på andra halvan av loppet och att inte nå in under 4 timmar. Å andra sidan var ju det målet uppsatt helt utan någon förankring i min egen kapacitet att köra långa sträckor på MTB. Men det är ganska tydligt att jag tränat betydligt mer landsväg än MTB. Det var i alla fall väldigt roligt och inspirerande att köra ett lopp där jag gick in med målet att köra så snabbt som möjligt i stället för att bara ”klara av det”. Fysiken för att köra snabbare finns definitivt där, däremot måste jag köra mer teknik och våga stå på mer. En kombination av lite snabbare däck och en fulldämpad cykel hade nog också kapat ett avsevärt antal minuter. Nu är jag dock mycket nöjd med min Scott Scale 50 som för det mesta är en fröjd att köra.
Loppet i sig var som vanligt oerhört välarrangerat. Den enda anmärkningen är väl att trafiken inte fungerade särskilt bra (det tog längre tid för fru och dotter att ta sig till Mora än vad det gjorde för mig) och att det var en hiskelig kö till maten efter loppet (en kö som jag aldrig orkade ställa mig i). Tycker nog att det var lite långt mellan den bevakade cykelparkeringen och duscharna också, men det berodde nog mest på att jag var ganska seg i benen.
No comments:
Post a Comment